Idag på jobbet fick jag och A för oss att NU ska vi möblera om på avdelningen. Vi började med att planera lite i huvudena så att vi verkligen tänker igenom allt. Nu ska det bli en ordentlig ommöblering. Ska bli skönt för vi har insett att barnen inte leker med sakerna på rätt sätt. Vi vill få våra stationer att fungera och att leksaker inte ligger över hela avdelningen när man ska börja städa på eftermiddagen.

Men vad mycket man måste tänka på. Vi hade en plan i huvudet, men nästan direkt så sprack den. Vi har bestämt oss för att ha en matematik och språk hörna och jag började att sätta upp bokstäverna idag. Gick ut ur rummet i 2 minuter och när jag kom tillbaka var alla bokstäver nerplockade. 2 minuter! Helt otroligt, men samtidigt visste ju inte barnen att dem inte fick göra så. Det var bara att sätta upp alla och därefter samla alla barnen och berätta vad som gällde med dem nya bokstäverna. Efter det gick det mycket bättre. Alla bokstäver fick sitta kvar på väggen.

Det jag nu funderar över är, var kommer all denna energi ifrån? Jag som har känt mig orkeslös, men idag var den känslan som bortblåst. Hoppas den håller i sig för då kommer avdelningen att inom en snar framtid vara klar och vi kommer att kunna känna oss stolta över den. Måste köpa in en garderob och en massa material för att få det precis som vi vill. Tyvärr finns inte så mycket pengar, men lite ska vi köpa in.

J ska börja på dagis imorgon och hennes mamma känner ett litet pirr i magen. Jag är säker på att det kommer att gå super bra, men man är ändå lite nervös. Det är tur att hennes pappa kommer att ta inskolningen för jag tror att jag skulle ha varit alldeles för petig och velat lägga mig i. Räcker med att jag kommer att hämta och lämna henne sen och gå på utvecklingssamtal och föräldramöten.

Nu tänkte jag ta ett bad och efter det slappa lite i soffan...