27 dagar kvar...

Det börjar dra ihop sig och snart är dagen här...

28 dagar kvar...

29 dagar kvar!!!!

Nu har nedräkningen börjat!!!

29 dagar kvar tills den stora dagen...

Längtar!!!

Har gjort det mesta, men det är några småsaker kvar...

Några små inköp kvar och sen är det bordsplaceringen och den kan jag inte göra klart riktigt än, för vi har inte fått in de sista svaren... Känner mig lite stressad över bordsplaceringen. Vill ju att alla ska bli någorlunda nöjda och inte känna sig helt missplacerade...

Sen har jag lite kvar att prata om med dem vi ska ha festen hos... Men det är inga stora saker...

Läget är lugnt!

Bara 1,5 månader kvar till den stora dagen och jag känner mig otroligt lugn, eller har iaf känt mig lugn till för några timmar sen. Varför jag inte känner mig lugn har inget med själva dagen, utan vad som kan hända innan eller strax efter. Jag vill inte att det ska hända, men nu ser det inte ljust ut längre. Samtidigt som det kanske är det bästa för alla.

Det finns en människa som har stått mig nära ända sen jag föddes och som jag sett upp till så många år. Vi har gjort mycket roligt tillsammans och jag har lärt mig otroligt mycket av den här personen.  Den här personen har haft ett hårt liv och jag beundrar den här personen för allt den har gått igenom. Att behöva riva upp sin tillvaro och fly till ett främmande land och på ett sånt otroligt bra sätt kunna komma in i det nya landets rutiner och traditioner är för mig någonting stort. Komma till ett nytt land och inte kunna språket och ändå kunna bygga upp en familj, ett liv. Inte klaga utan ge det en chans.

Såna personer är beundransvärda.

Den här personen är min farfar!!!

Min farfar har gått igenom mycket i sitt liv och jag är glad att jag har varit en del av hans liv i så många år. Vi kanske inte har träffats så jätte mycket, men när vi väl gjort det har vi haft jätte roligt!

Min farfar mår inge bra just nu och det ser inge ljust ut. Han är gammal och han bröt lårbenshalsen för ca en månad sen och för gamla är det en stor operation och en jobbig tid efter. Vad läkarna säger verkar det inte som han kommer att klara sig så länge till. :-(

Jag älskar dig farfar!

Man blir kluven och det blir en slags dubbel känsla. Man vill se fram emot och vara glad inför den stora dagen och det är jag och komemr att vara, men samtidigt är man lite ledsen och tänker mycket på farfar och farmor.

En jobbig känsla...

Beslutet togs i förra veckan. I tisdags avklades första anhalten och idag torsdag görs det sista för att beslutet ska vara slutfört. Hoppas bara att jag slipper må dåligt över det här beslutet. Tror att det kommer att gå bra. Har så många runtomkring mig som stöttar mig.

Troligtvis kommer jag att behöva ta ett beslut till innan sommaren är slut, men det handlar om någonting helt annat. Ett mycket roligare beslut, men även det ett tungt och svårt beslut. Hoppas på det bästa så vi slipper det! Men som det lät för några minuter sen så tror jag att jag måste prova mina vingar någon annanstans.

Nu ska jag gå och sätta mig framför tv:n och bara ta de lugnt och mysa med hundarna...

Kramar till er alla!

Sitter här för tredje dagen i rad och det måste nästan vara rekord!

Hur kan jag helt plötsligt ha tid och känna för att skriva ner det jag tänker på. Jo, mycket händer i mitt liv, både bra och dåliga saker och min underbara lilla tjej har somnat nästan direkt 2 dagar i rad. Då har man lite extra tid över och visst skulle jag behöva sova eftersom sömn har varit en bristvara den senaste veckan. Har haft så mycket i mitt huvud och även varit lite täppt i näsan, vilket påverkar mig otroligt mycket.

Jag sitter här och känner mig på ett sånt där humör jag inte vill känna mig. RASTLÖS och otroligt förvirrad. Kan nästan inte sätta ord på hur jag mår eller känner. Helst av allt skulle jag vilja gå och lägga mig och vakna upp om några veckor. Få sova och slippa livet några dagar...

Fick veta idag att på måndag börjar det beslut jag tog i helgen att göra sin verkan... Första av tre stopp. När väl det tredje stoppet är avklarat så kan jag lämna det bakom mig och ta nya tag för att gå vidare...

Nu ska jag gå och göra mig iordning för att sedan ta igenom lite av den sömn jag förlorade i natt eller blir det den sömnen jag förlorade i förra veckan???

Godnatt!

Två inlägg på två dagar, det var månader sen det hände... Helt otroligt.

Sitter och lyssnar på Spotify samtidigt som jag hör min sambo natta vår underbara lilla tjej. Så mysigt!

Vår underbara lilla varelse som vi älskar sååå högt! Hon är verkligen det finaste som finns...

Hade aldrig trott att en sån liten människa

• skulle kunna få mig att skratta och le så mycket som jag gjort.
• har kunnat gett mig så mycket kärlek villkorslöst.
• har så mycket inom sig som bara måste få komma ut, även fast man inte alltid har förstått vad hon menat.
• skulle kunna få mig att må så bra som jag gör.
• har så mycket energi.
• var så enkel att älska.

JAG ÄLSKAR DIG JENNIFER!

-------------------------------------------------------------------------------------------------

Nu till lite allvarligare saker.

Jag har stått inför ett svårt och jobbigt beslut, men idag tog jag beslutet (efter ett samtal med en mycket nära person som får mig att ibland tänka utanför boxen) och jag vet att jag i framtiden kommer att känna att det är det bästa beslutet, men just nu är jag i kaos.

Det är ett moget beslut och jag är stolt över att jag kan tänka som jag har gjort. Inte bara tänkt på mig själv utan HELA min familj.

Ibland behöver man några dagar för att komma fram till de mogna besluten. Hade jag varit tvungen att ta beslutet i förra veckan hade det inte blivit samma utgång som nu och då hade det heller inte varit ett moget beslut.

Känner mig trygg i beslutet och mår faktiskt ganska bra fast jag trodde att jag skulle må sämre. Nu hoppas jag bara att mitt beslut kan inom en snar framtid vara ett dåtida beslut och inte ett framtida...

Jaha, nästan en månad sen man bloggade... Vart tar tiden vägen? Dagarna går, man jobbar och på kvällen umgås man med sin familj. 

Det har hänt ganska mycket den senaste tiden, men alla ni som läser min blogg vet det mesta redan så varför ska jag skriva om det här?

Mitt liv brukar vara ganska okomplicerat och i ordning, men just nu är det ett riktigt kaos, men jag har tur som har min underbara familj. Vet inte hur jag skulle klara mig utan er.

Just nu känns det som om tiden står still. Mycket har hänt och mycket kommer att hända en tid framöver. Både roliga och tråkiga saker. Just nu vill jag inte att tiden överhuvudtaget ska gå. Jag vill att det ska vara NU jämt...

Jag vill slippa ta beslut och jag vill slippa känna mig otillräcklig. Vill känna mig hel och veta att varje beslut jag tar är det rätta.

Jag vet att man inte alltid tar de rätta besluten just för tillfället utan att det i framtiden kan visa sig vara det bästa man någonsin tagit, men hur ska man veta det just nu???

"Just nu" är något jag lever i just nu... Hihi... 

"Just nu" och inte om en vecka. Lever dag för dag och kan inte ens planera en vecka. Jag som vill ha mitt liv ganska planerat och inte allt för spontant.

Detta blev ett väldigt konstigt inlägg och kanske osammanhängade, men det är så jag känner mig just nu. Osammanhängande!