Vad avgör att en viss person är ens vän? Hur ska en vän vara?
Under årens lopp har min syn på vänner förändrats och jag har lärt mig se vilka som är ens riktiga vänner och vilka som inte är det. Jag har förlorat vänner och jag har fått nya. De nya har förlorats och ytterligare nya har tillkommit. Vissa man trodde var ens vänner har visat sig inte vara det och vissa man inte trodde var så nära har visat sig vara mycket närmare än jag trodde.
Enligt mig har man familjen, bästa vänner, nära vänner, vänner och bekanta.
För familjen berättar man massor och man vet att det man säger stannar där och de ställer upp i vått och torrt.
För bästa vänner kan man säga allt, vad som helst, och de finns alltid kvar. De ställer upp oavsett vad de egentligen tycker om det man säger. En bästa vän ska även kunna säga sanningen om vad de tycker utan att det blir sura miner. Jag känner att jag i vissa fall kan säga mer till min bästa vän än till min familj.
Nära vänner finns där, men iaf jag säger inte allt till dem utan det beror på vem det är.
Vänner umgås man med och skrattar och har skoj med, men de är inga jag skulle anförtro mig åt.
Bekanta är såna personer man träffar då och då och typ säger hej till och frågar om han/hon mår bra.
Frågan är vilka som ingår i vilken kategori.
Jag kommer aldrig att avslöja vilka som ingår i mina, men jag vet att jag kommer att ändra mig flera gånger under mitt resterande liv.
En sak jag HATAR är falska vänner. De som utger sig för att vara ens vänner, men sen när det kommer till kritan så är de inte ärliga. De pratar om en bakom ens rygg och de säger saker de inte menar och ljuger. Såna som vill att man ska tycka om dem. Jag vet vilka ni är och jag kommer att tänka mig för, inte bara en eller två gånger utan minst tre innan jag säger något till er. Säg inte saker som ni sen inte kan stå för eller inte menar. Säg sanningen direkt!
Jag har blivit sååå sårad av så många och jag hatar det.

Jag kommer att från idag tänka mig för i alla lägen. Jag vill inte bli sårad och jag vill inte såra någon.